I lördags på vår lilla roadtrip, efter att ha stannat på Featherdale Wildlife Park, åkte vi vidare mot Blue Mountains. Blue Mountains är en nationalpark, med storslagen natur, som ligger lite nordväst om Sydney. Vi åkte bil och gjorde flera stopp runt om parken på olika utkiksplatser. Så otroligt vackert! Eftersom vi inte hade så mycket mer än en eftermiddag på oss gjorde vi en snabb tur med the best of vad man hinner på en eftermiddag.
Vi började med ett stopp på Govetts Leap lookout. Här åt vi mellis och njöt av utsikten, så otroligt vackert!
Vi stannade sedan till vid ’Echo Point lookout’ , en stor utkiksplatå i flera våningar med staket ut mot en mer än 180 graders vy mot nationalparken. Härifrån kikade vi på det berömda landmärket, ’The three sisters’. Det finns en aboriginsk sägen om tre systrar som förvandlades till sten.
Ser ni bron över till den första ’systern’, där hade varit häftigt att gå, men det får bli nästa gång. Från motsatt sida om systrarna gick en stor linbana ner i national parken, helt säkert en fantastisk upplevelse, men tyvärr ganska dyrt. Det ska även gå världens brantaste tågbana ner i parken.
Vi åkte även genom den lilla orten Katoomba som ligger precis intill parken. Här finns både boende och restauranger för besökare.
Vi stannade även vid Sublime Point lookout ’Leura’. Här gick vi en kortare led i nationalparken, kul att ha möjligheten att få ett litet smakprov av naturen. Barnen var tyvärr inte alls i form för vandring denna dagen. Stina och Hilding var trötta i benen och undrade om vi inte var framme snart medan Nils inte alls ville sitta i någon bärryggsäck utan få gå själv. Då blir man ju såklart tvärarg och tänker illskrika om man tvingas att bli buren. Inte helt enkelt när man är 1,5 år och det var ganska branta lutningar, steningt, lerigt och ojämnt att gå. Men vi tog oss runt en liten sväng som i alla fall uppskattades av oss vuxna. Och rätt var det var fick vi syn på näcken i bäcken. Eller nej visst känner vi igen den där filuren.
Vi avslutade vår lilla roadtrip med att spendera ’Golden hour’, sista timmen innan solen går ner, på Ina och Daniels favorit utkiksställe vid Blue Mountains. Ljuset och den utsikten, wow! Stort tack till Ina och Daniel som planerat dagen för oss.
Titta vad fina de är där ute på kanten i solen, bilden har jag tagit i smyg och helt utan lov. Vi andra fick stanna innanför staketet eftersom det stupade precis rakt ned, lååångt ner, vid deras fötter. Bara tanken att hålla koll på tre barn där gör mig kallsvettig 🙂
Vi konstaterade att det kändes konstigt att besöka ett naturområde på detta sätt, med bil från utkiksplatser. Helst av allt vill man bara packa ryggsäcken med tält, sovsäckar och mat och ge sig ut i naturen på riktigt. Och njutningen av att nå högsta punkten med utsikt när man själv vandrat/klättrat dit är oslagbar.
Det lilla vi fick se utav Blue Mountains gav helt klart mersmak. Vi är sugna på att återvända men att nästa gång kika närmare och faktiskt tillbringa mer tid inuti själva parken och leva mer friluftsliv. Men det blir inte denna Australien resa, vem vet vi kanske återkommer om några år när barnen är lite större…
