Nu har det gått en vecka sedan vi landade hemma i Sverige. Än så länge har omställningen gått över förväntan. Barnen längtade hem mot slutet av vår resa och var mycket nöjda över att få komma hem till huset i Edsbyn. De har lekt och lekt! Det har helt klart varit bra tajming att komma hem till påsk men några dagars ledighet innan den riktiga vardagen drog igång. Och vilken påskhelg det varit! Men mer om det i ett eget inlägg. Borta hur bra som helst MEN hemma bäst!
Kvällsmackan i soffan som vi försökt jobba bort utan att lyckas, en efterlängtad favorit hos barnen…
Jetlag
Vi anade att vi skulle få ett gäng struliga dygn innan vi hittat in i den nya dygnsrytmen. Sydney ligger 8 timmar före Sverige. Vi landade på Arlanda tidig onsdag förmiddag och hade då ’missat en natt’ på vår resa från Australien, så egentligen borde barnen vara riktigt trötta. Vi skulle sedan vänta någon timma på Arlanda innan vårt tåg gick till Söderhamn och sedan ta bussen sista biten mot Edsbyn, och vara hemma strax före klockan tre. Och sedan hålla barnen vakna till i alla fall klockan sex. Det gick utan problem, och vid halv sju lade vi barnen som somnade på tre sekunder. Stina som annars haft en period då det tagit flera timmar för att somna på kvällarna.
Vi landade hemma i ett vårvinterparadis, några få minusgrader, blå himmel utan ett moln och strålande solsken. Vi hade inga planer eftersom vi ville ta dagarna som de kom och bara hinna landa. Barnen ville direkt ta på sina overaller och ut och leka i snön. Efter att ha packat upp och spenderat en förmiddag i tvättstugan kände vi ganska snart att vi ville spendera de närmsta dagarna utomhus. Vi åkte tillsammans med svärföräldrarna till deras torp djupt i Hälsingeskogarna i Los. Här finns inte mycket mer att göra än att vara ute i naturen och på kvällen lägger man sig oftast tidigt, dessutom hade vi chans att få lite service med mat och avlastning med barnen. Det passade oss perfekt.
Visst har vi föräldrar varit trötta och känt oss ovanligt sega i kroppen, Christian trodde ett tag att han hade influensa på g, men barnen har tagit tidsomställningen oväntat smidigt. Vår plan var att direkt ställa om och att inte ge vika på nya rutinerna och det har fungerat riktigt bra. Inga superpigga barn mitt i natten eller sammanbrott utöver det vanliga. Barnen har vaknat någon timma tidigare än vanligt, och gjort morgon vid fem, men i det stora hela känns det helt okej.
Saker vi saknat
Att vara hemma i sitt eget hem och bland våra saker, att dricka ett glas kallt, friskt vatten direkt från kranen, våra nära och kära som finns hemma i Sverige, framförallt barnen upplevt att vi varit borta länge, att kunna baka med förväntat resultat och i sitt eget kök, en kopp riktigt gott svart te och att krypa upp i soffan under en filt. Att få sova i vår egen säng och framförallt Nils säng, så att han inte behöver fara som en liten pil mellan oss. Lite efterlängtad god nattsömn. Knäckebröd, jag och Hilding älskar hårt bröd, i Australien fanns nästan bara mjukt vitt rostbröd eller vitt butiksbakat bröd att få tag i. Vi har också i viss mån längtat efter vardag med tydligare rutiner, det mår både vi och barnen allra bäst av.
Hemma
Känns bra att kunna landa hemma och känna att vi ändå trivs riktigt gott hemma i vårt lilla hus i Byn. Det känns inte alls så jobbigt att behöva hitta in i rutiner och vardagen igen. Jag, Elin, har precis börjat jobba igen och Christian är hemma och är föräldraledig, Stina går tillbaka till förskoleklass efter denna veckans påsklov och Hilding går tillbaka på sin förskola, 15 timmar i veckan. Nils är hemma med Christian i alla fall över sommaren innan det är hans tur att börja förskolan till hösten. Vi ser nu fram emot en vår med nya äventyr, projekt hemma och tid tillsammans! Hoppas ni vill fortsätta hänga med oss.
