Snart är det på allvar dags att efter en riktigt lång och härlig sommar komma in i vardagen igen. Jag har börjat jobba igen och idag har Stina gjort sin första dag i skolan. Och om ytterligare en vecka är det dags för inskolning av Nils, förskolestart för Hilding och jobbstart för Christian. Nu är det slut på den härliga föräldraledigheten och för oss börjar den ’riktiga vardagen’ igen. Det känns lite vemodigt men samtidigt skönt att efter en lång sommar hitta tillbaka till rutiner och vardag.
I september är det dags för Nils att börja förskolan och för oss föräldrar dags att för tredje gången skola in. Samma blandade känslor som de två tidigare gångerna. Kanske lite tuffare eftersom det är så definitivt betyder att det är slut på föräldraledighet och att vi inte längre har någon riktigt liten skrutt. Samtidigt känns det som Nils helt klart är redo för att börja förskolan. Han har precis fyllt 2 år och är den av våra barn som varit hemma längst. Han kommer älska att få andra barn att leka med och miljön med alla leksaker och andra aktiviteter.
Som tidigare år kommer vi att dela på inskolningen. Så att vi båda får möjligheten att sätta oss in den miljö där barnen spenderar sin vardag. Vi vill att barnen ska känna att både mamma och pappa är lika närvarande på förskolan. Under hösten har vi sedan gjort ett aktivt val att gå ner i tid på jobbet båda två. Christian kommer att vara hemma onsdagar och jag fredagar för att ge barnen något kortare veckor och för att få mer tid tillsammans.
Stina börjar nu första klass. Tänk att vi numera har ett skolbarn, hur kunde tiden gå så fort!? Jag hänger inte riktigt med. Hon kommer att gå på fritids de dagar vi jobbar, mån, tis och torsdagar och har halvdagar de dagar vi är föräldralediga. Så det passar ju perfekt.
Hilding går sitt sista år på samma förskola men på avdelningen för större barn. Det betyder att han och Nils kommer att träffas på dagarna emellanåt när de har gemensamma träffar. En av Hildings fröknar, som Nils träffat flitigt vid lämning och hämtning, kommer att byta till småbarnsavdelningen. Det känns också riktigt bra. Vi är så otroligt nöjda med förskolan som alla våra barn gått på, och det är så skönt som förälder att lämna barnen på ett ställe där vi har stort förtroende för pedagogerna! Det gör det hela så mycket lättare. För Hilding blir det spännande att få vara störst i barngruppen och få möjlighet att göra aktiviteter som skidskoåkning, bad och att spela fiol (eftersom förskolan har en musikprofil). Det har han sett fram emot länge. Och kolla vilken mysig förskola!
Christian och barnen hämtade upp mig efter jobbet och vi gjorde en tur in till Bollnäs som är vår närmsta stad. Stina behövde skor till gympan och jag behövde fylla på strumplådan. Man vet att det är dags att fylla på när hösten smyger sig på och man upptäcker att man plötsligt har fler löparstrumpor än vanliga strumpor… Jag rensade garderoben i helgen och upptäckte att den plötsliga strumpdöden hade nått min låda. Visst är det lustigt att det plötsligt är hål eller närapå i varannan strumpa i lådan. Det blev tyvärr inga gympaskor eftersom utbudet i de två sportbutiker vi besökte var jätte dåligt. Vi försöker gynna de få fysiska butiker som finns kvar, men vi klickade hem ett par från nätet när vi kom hem. Vi passade även på att fira Stinas första skoldag genom att gå på restaurang. Det har hon efterfrågat länge och nu passade det bra. Väl hemma igen var det dags att lägga barn. Sedan passade jag på att springa en runda när barnen somnat, så otroligt friskt höstluft! Det var den dagen, och snart är vi på rull i vardagen igen.
Blir alltid lika förvånad när våra bilder dyler upp lite här och där, som häromdagen när jag skulle kika på nya trailskor till mig själv. Och kan man bli annat än glad när sina egna barn dyker upp oväntat på skärmen.
